Anmälan när det finns risk för att ett barn far illa

Om du misstänker att någon far illa kan du vända dig till socialtjänsten. De uppgifter du lämnar behöver inte vara bekräftade och du behöver inte ha tydliga belägg för att situationen skall anses som tillräckligt riskfylld för att ringa socialtjänsten och förmedla din oro.

Du kan vara anonym

Om du vill vara anonym är det viktigt att du inte lämnar ditt namn och telefonnummer. Fundera på varför du vill vara anonym. Ofta är det lättare för socialtjänsten att hjälpa barnet och dess familj om vi kan uppge vem uppgifterna kommit ifrån.


Tänk på detta vid en anmälan

När du gör en anmälan är det bäst för barnet om du uppger namn och adress samt telefonnummer där vi kan nå dig. Det kan vara av vikt att kunna återkomma med frågor. Detta är önskvärt, men inte nödvändigt. Det viktiga är att vi får vetskap om att ett barn behöver hjälp!


Det här brukar vi fråga om när vi tar emot en anmälan om att det finns risk för att ett barn far illa:
  • Namn på barnet, barnets adress och telefonnummer.

  • Varför är du orolig för barnet? Beskriv gärna med exempel.

  • Hur länge har du varit orolig för barnet?

  • Vad tror du skulle hända om inget görs nu?

  • Var befinner sig barnet just nu?

  • Tror du att det är en akut fara för barnet? (Om ja, i så fall vilken?)

  • Finns det andra barn i familjen som du tror kan fara illa? (Om ja, i så fall vilka och ålder?)

  • Är det något särskilt vi bör tänka på när vi kontaktar barnet och/eller vårdnadshavarna?

  • Känner vårdnadshavarna till att du kontaktar socialtjänsten och gör en anmälan?

  • Känner barnet till att du kontaktar socialtjänsten och gör en anmälan?

  • Skulle du kunna tänka dig att medverka vid en träff för att överlämna anmälan/informationen med dem det berör?

En orosanmälan skickas till : social.forv@bollnas.se  

 

Vad händer efter att en anmälan lämnats?

När en anmälan mottagits avgör socialtjänsten hur vi ska agera och om ärendet skall utredas vidare. Sådan information får socialtjänsten inte delge anmälaren utan att vårdnadshavaren gett sitt samtycke till detta.

Vi informerar alltid vårdnadshavarna om anmälan. Först kallas vårdnadshavarna till ett samtal för en s.k. ”förhandsbedömning”. Syftet med förhandsbedömningen är att ta ställning till hur allvarlig informationen/anmälan är och vilken risk den innebär för barnet. Vi behöver ta ställning till detta för att erbjuda hjälp eller för att kunna avsluta ärendet utan någon mera kontakt. Hur man skall gå vidare beslutar en socialsekreterare tillsammans med enhetschefen. Om ärendet avslutas här kommer vare sig barnet eller föräldern att finnas i socialtjänstens personregister.

Om det framkommer att barnet och/eller dess vårdnadshavare är i behov av hjälp startas en utredning. För en sådan utredning används Socialstyrelsens handläggnings- och dokumentationssystem BBIC (Barns Behov I Centrum). Syftet är att utreda barnets, och dess vårdnadshavares, ev. behov av stöd och hjälp och hur socialtjänsten kan vara behjälpliga med detta. Först görs en utredningsplan för hur utredningen praktiskt kommer att genomföras. En utredning skall inte göras mer omfattande än vad som anses vara nödvändigt. Utredningen skall göras så snabbt som möjligt och vara färdig senast inom fyra månader. Utredningen skall färdigställas även om familjen flyttar till annan kommun.


Vilken slags råd och hjälp kan man få?

De insatser som socialtjänstens Barn- och Familjeenhet kan erbjuda är;

  • Råd och stöd av socialsekreterare.

  • Kontaktperson/kontaktfamilj.

  • Resursteam som arbetar med öppenvårdsinsatser med familjen.

  • Jourfamilj.

  • Institutionsplacering.

  • Familjehemsplacering.

 

För mer information och kontakt
Enhetschef:
Carina Eriksson, telefon: 0278-251 90 (reception)
E-post; social.forv@bollnas.se

 

Vill Du bli kontaktperson/kontaktfamilj för ett barn?

Kontakta då oss och berätta det. Lämna namn, telefonnummer och ev. e-postadress där vi kan nå dig.
För att bedöma din/er lämplighet som uppdragstagare krävs att vi gör en utredning. Förutom att vi träffar dig/er så innebär utredningen att vi begär in utdrag ur Rikspolisstyrelsens misstanke- och belastningsregister samt socialregister. Dessutom görs ett hembesök.

Andra verksamheter dit man kan vända sig vid oro för sitt eget barn

Barn- och familjenheten samverkar med andra verksamheter så som
Familjecentrum , telefon 0278-387 45 eller 0278-387 62
BUP, Barn och ungdomspsykiatrin  telefon 0278-387 70.

Läs mer om Hjälp till barn och unga  

 

Barnahus Gävleborg
Till Barnahus kommer barn mellan 0 och 18 år som misstänks ha blivit utsatt för misshandel eller sexuella övergrepp och är föremål för en brottsutredning. Här får barnet träffa alla berörda professionella i en trygg och barnvänlig miljö. Till Barnahus Gävleborgs webbsida

 

Hur är det att få en SIP?

Sveriges kommuner och landsting genomför just nu en enkätundersökning om hur det är att få en SIP. Vi vill veta hur du tycker det är att få en SIP. Därför vill vi att du svarar på fem frågor på webben. Dina svar är viktiga för att vi ska kunna förbättra det arbete vi gör. 
Gå in på www.SIPkollen.se

Du kommer att få svara på hur mycket du håller med om det här:

  • Jag tycker att personalen lyssnade på mig
  • Jag får vara med och bestämma om vilket stöd jag/eller min familj ska få
  • Jag tycker att vi pratade om det som är viktigt för mig
  • Jag tycker att det är tydligt vem som gör vad
  • Jag tycker att jag fick svar på mina frågor

Alla svar är anonyma 
Resultaten samlas hos Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Din kommun och ditt landsting får en sammanställning av allas svar uppdelade på ålder och kön. 
Om du inte vill svara på frågorna är det bra om du skriver ålder, kön samt kommun och landsting. Då ser kommun och landsting hur ofta socialtjänsten och hälso- och sjukvården upprättar SIP. 
Tack för din medverkan!

Samordnad individuell plan (SIP) är en plan som är lagstiftad och finns beskriven i socialtjänstlagen 2 kap 7 § och hälso- och sjukvårdslagen 3f §.

Har du en synpunkt, tyck till här!

Enhetschef
Carina Eriksson

Skicka e-post
0278-251 90