Ohlandersgården vandrarhem med charm och Hälsingekänsla

Ulrika Törnros. Person med brunt hår och glasögon.

Vi träffade Ulrika Törnros som driver Ohlandergårdens vandrarhem i Knyssla, Rengsjö. En gård som har anor sedan 1600-talet och hörde till samma släkt fram till 1996.

- I slutet av 1800-talet föll gården offer för laga skifte, och flyttades hit till Knyssla från Höjen på andra sidan Bullerberget mer centralt i Rengsjö, berättar Ulrika.

- Gården drevs från början som jordbruk, och i början på 1900-talet tog ägarfamiljen sig namnet ”Ohlanders” som efternamn. Gården hade länge kallats Ol-Anders efter bonde Olof Andersson som levde på 1700-talet.

Vid intervjun med Ulrika hade jag turen att träffa John Ohlanders, tidigare ägare av gården, som berättade hur han och hans fru Irene började bygga om gården från traditionellt lantbruk till ateljé och konstutställning som senare kom att bli vandrarhem. Innan Ulrika tog över 2019, har vandrarhemmet drivits av Kristina Bratt och har sedan 2005 varit en del av Svenska Turistföreningen, STF.

Ulrika och hennes man bor närmaste granne med vandrarhemmet.

- Även om det har varit väldigt speciella omständigheter under mina första år med en pandemi som slagit otroligt hårt i min bransch, är det en skön blandad känsla av frihet men mycket jobb, säger Ulrika.

- Jag får träffa så många trevliga människor, dom som hittar hit har sökt sig hit, de har gjort ett medvetet val.

I dagsläget finns det fem STF-boenden i Hälsingland och jag har ett fint läge alldeles vid riksväg 50.

- Man når hela Hälsingland med dagsutflykter.

-Jag har försökt att behålla den genuina Hälsingekänslan och den ursprungliga charmen.

Gästerna välkomnas i ett stort rum med timrade väggar som pryds med historiska tavlor och ting. Det är lite som en blandning av turistbyrå och Hälsingegård.

- Lite unikt är också att jag har allt under samma tak. De två våningarna inrymmer ett enkelrum, fyra tvåbäddsrum, fyra fyr-bäddsrum, gemensamhetsutrymme, stort självhushållskök, toaletter och duschar samt den stora frukostmatsalen.

Har du bott i ett av våra rum har du inte sett alla. Varje rum är unikt och har sin egen stil.

- Man kan själv välja olika nivåer av pris och komfort på boendet. Grunden är att du hyr ett rum med en eller flera sängar för dig och ditt sällskap sedan går det att köpa till sänglinne, frukostbuffé och städning.

Utanför vandrarhemmet möts vi av en stor lummig trädgård med utsikt över åkrar och berg. Ett perfekt ställe och oas för den som önskar lugn och ro. Hängmattor och små grupper av möbler finns utspridda i trädgården. Och bäst av allt, längst bort i trädgården finns en bänk där man kan sitta och bara ”tom-glo”.

- Jag kan tycka att det har blivit en hets inom besöksnäringen, att det går ut på att sälja paket med dyra attraktioner för att maximera upplevelser. Det finns ett värde i att det får vara stilla. Varför kommer folk hit?

-Många är stammisar, den typiska gästen är ett par i övre medelåldern, som är STF:are sedan tidigare. Men jag märker också att allt fler barnfamiljer hittar hit, säger Ulrika. I nästa andetag berättar Ulrika om en tysk besökare, som skulle sova i Bullerbergstornet. En härlig mix av människor kan man konstatera.

Man kommer hit för att besöka Hälsingland, det är reseanledningen

- Det var mer en slump än en ”dröm om att driva eget vandrarhem” som fick mig att ta steget till egenföretagare säger Ulrika. Jag är utbildad lärare, har pluggat grafisk design och kommunikation, nyligen gick jag en guideutbildning med kulturhistorisk Inriktning. Efter att ha drivit vandrarhemmet en säsong tog jag tjänstledigt från mitt jobb i Bollnäs kommun och åkte till Abisko Fjällstation för att lära mig mer om besöksnäring i allmänhet och STF:s verksamhet i synnerhet. Tanken var att jag skulle samla på mig idéer och goda exempel för framtiden. Pandemin satte lite käppar i hjulet för arbetet och det är fortfarande ovisst hur verksamheten ska utvecklas. Jag drömmer om att hitta någon att samarbete med för att få till ett kvällsöppet café för att dels kunna erbjuda mina gäster något gott efter incheckning och dels kunna fånga upp förbipasserande och lokalbefolkningen. Som enmansföretagare uppskattar jag de nätverksträffar som arrangeras, det är väldigt värdefullt för mig, avslutar Ulrika.

Vi från Näringslivs- och utvecklingskontoret tackar Ulrika för en trevlig
intervju, och önskar lycka till i framtiden.

Sidinformation

Senast uppdaterad:
26 september 2022 kl. 16.33