Om man bor utanför område med detaljplan och utanför sammanhållen bebyggelse får man uppföra komplementbyggnader till sitt en- eller tvåbostadshus utan att det krävs varken bygglov eller anmälan.

Med enbostadshus avses ett bostadshus med endast en bostadslägenhet och med tvåbostadshus avses ett bostadshus med två bostadslägenheter. Det har ingen betydelse om huset används för permanent bostad eller som fritidshus. Bygglovsbefrielsen gäller även för fritidshus. 

Komplementbyggnaden ska vara fristående och placeras i omedelbar närhet av bostadshuset. Byggnaden ska placeras minst 4,5 meter från tomtgräns mot granne. Om de grannar som berörs medger det, får den placeras närmare gränsen än 4,5meter.

Komplementbyggnaden ska uppfylla de krav som ställs på byggnader i plan- och bygglagen (PBL), plan- och byggförordningen (PBF), Boverkets byggregler (BBR) och Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder - EKS). Det är byggherrens ansvar att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som utförs genomförs i enlighet med de krav som gäller för åtgärden.

Om en komplementbyggnad har uppförts utan bygglov och inte uppfyller villkoren för att vara bygglovsbefriad är den en olovlig byggnation, även kallat svartbygge.

 

Vad är detaljplan och sammanhållen bebyggelse?

Detaljplan är ett dokument som anger hur ett mark- eller vattenområde får bebyggas och vad det får användas till. Detaljplaner finns för tätorterna Arbrå, Bollnäs, Kilafors, Lottefors och Vallsta. Detaljplaner finns också för andra mindre områden som till exempel vissa fritidshusområden. 

I Plan- och bygglagen definieras sammanhållen bebyggelse som bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark. Bebyggelse definieras som en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader.  Byggnadsverk definieras som en byggnad eller annan anläggning.

Boverket har, med hjälp av förarbetena till Plan- och bygglagen, gjort bedömningen att för att det ska vara sammanhållen bebyggelse krävs att minst två tomter gränsar mot varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark, och att det på varje tomt ska finnas minst tre byggnadsverk varav minst en byggnad.

I varje område med sammanhållen bebyggelse måste en bedömning göras för att avgöra om bygglov krävs, med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen.

 

Vad är en komplementbyggnad?

Med komplementbyggnad avses en byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus. Exempel på komplementbyggnader är förråd, uthus, garage, gäststuga eller växthus.

Utanför område med detaljplan krävs inte bygglov för att uppföra en komplementbyggnad vid en- och tvåbostadshus. För sådana komplementbyggnader behöver inte heller en anmälan till byggnadsnämnden göras. Inom vissa områden får en bygglovsbefriad komplementbyggnad dock inte uppföras. Det gäller i vissa fall inom områden med sammanhållen bebyggelse.

 

Var får man bygga komplementbyggnaden?

Byggnaden får endast uppföras på en tomt där det redan finns ett en- eller tvåbostadshus. Man kan alltså inte bygga en bygglovsbefriad komplementbyggnad på en obebyggd tomt. Byggnaden ska också vara i omedelbar närhet av bostadshuset.

 

Hur många komplementbyggnader får man bygga?

Det finns ingen begränsning i antalet bygglovsbefriade komplementbyggnader.

 

Hur stor får komplementbyggnaden vara?

Plan- och bygglagen anger inte hur stor en bygglovsbefriad komplementbyggnad får vara. Komplementbyggnaden ska ha karaktären av ett komplement till den befintliga bebyggelsen och får inte dominera över de andra, befintliga byggnaderna på fastigheten. Byggnaden får inte uppfattas som en ny huvudbyggnad utan ska tydligt vara underordnad huvudbyggnaden.

 

Hur hög får komplementbyggnaden vara?

Det finns ingen begränsning för hur hög komplementbyggnaden får vara. Byggnaden ska dock tydligt vara underordnad huvudbyggnaden.

 

Får komplementbyggnaden ha källare, vind eller loft?

Det finns inget hinder mot att bygga med källare så länge det är lämpligt, främst med hänsyn till markens beskaffenhet.

Det finns heller inget hinder mot att bygga vind eller loft, så länge komplementbyggnaden uppfyller villkoren för att vara bygglovbefriad samt att alla utformningskrav och tekniska egenskapskrav uppfylls. 

 

Hur långt ifrån bostadshuset får komplementbyggnaden placeras?

Enligt Plan- och bygglagen ska komplementbyggnaden uppföras i omedelbar närhet av bostadshuset. Det går inte att säga hur nära man måste placera byggnaden för att det ska vara i bostadshusets omedelbara närhet. Byggnaden ska placeras på ett sätt där den naturligt ansluter till bostadshuset med tillhörande tomt. Placeringen får inte medföra att bostadshusets hemfridszon utökas eller allemansrätten inskränks. Komplementbyggnaden får inte uppfattas som en ny huvudbyggnad med en egen hemfridszon. En bedömning måste göras med hänsyn till huvudbyggnadens placering i förhållande till tomtens utformning, terrängen och omständigheterna i det enskilda fallet.

 

Hur nära gräns får komplementbyggnaden placeras?

För att komplementbyggnaden ska vara bygglovsbefriad ska den placeras minst 4,5 meter från gränsen. Om man har medgivande från de grannar som berörs kan man placera byggnaden närmare gräns än 4,5 meter. Det är du som ska bygga, som ska inhämta medgivanden från grannarna. Det finns inget krav på att medgivandet ska vara skriftligt, men det kan vara en fördel om ni skriver ner det ni kommit överens om. Om det finns fler fastighetsägare måste alla ägare skriva på medgivandet för att det ska gälla. 

Om du vill placera din komplementbyggnad närmare gränsen än 4,5 meter och grannarna inte vill ge sitt medgivande så kan du inte uppföra byggnaden där utan bygglov. I det fallet måste bygglov sökas och då är det Miljö- och byggnämnden som avgör om placeringen är lämplig och om bygglov kan beviljas eller inte.

Om byggnaden ska placeras närmare gräns mot väg, gata eller annan allmän plats än 4,5 meter krävs alltid bygglov. 

 

Inom vilka områden kan man inte uppföra bygglovsbefriade komplementbyggnader?

Inom detaljplanerade områden krävs bygglov för komplementbyggnader.

Inom sammanhållen bebyggelse kan bygglov krävas för komplementbyggnader. En bedömning måste göras för att se om det krävs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen. I ett område med områdesbestämmelser krävs bygglov om kommunen har beslutat om utökad bygglovsplikt i områdesbestämmelserna. 

 

Vilka krav gäller för komplementbyggnaden?

Det är samma krav som ska uppfyllas för en bygglovsbefriad komplementbyggnad som en komplementbyggnad som kräver bygglov. Det är bland annat kraven i plan- och bygglagen och Boverkets byggregler som ska uppfyllas. Komplementbyggnaden ska placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bland annat stads- och landskapsbilden, skydd mot uppkomst och spridning av brand, skydd mot trafikolyckor och andra olyckshändelser. En byggnad ska enligt plan- och bygglagen vara lämplig för sitt ändamål och vara tillgänglig för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Om komplementbyggnaden byggs inom ett bebyggelseområde som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, så får åtgärden inte medföra att området förvanskas.

 

Komplementbyggnad inom strandskyddat område

Inom strandskyddat område är det förbjudet att uppföra nya byggnader. För att få uppföra en bygglovsbefriad komplementbyggnad behöver man först ansökan om dispens från strandskyddet.

 

 

Samhällsbyggnads-kontoret
Stadshustorget
821 80 BOLLNÄS
Skicka e-post

Bygghandläggare
0278-25810

Telefontider:
Måndag - torsdag
10.00- 11.45
12.30- 14.30

Besökstider till bygghandläggare: efter överenskommelse.

Tillsynshandläggare
0278-25215

Måndag 8:00 – 9:30
Tisdag 15:00 – 16:30
Onsdag 8:00 – 9:30
Torsdag 8:00 – 9:30