Bollnäs kommun följer myndigheternas råd och riktlinjer gällande covid-19.
Mer information om coronaviruset i Bollnäs kommun.

Livsmedelskontroll i Bollnäs kommun

Hur kontrollen är organiserad

I Bollnäs kommun finns ungefär 250 registrerade livsmedelsföretag. För att säkerställa att lagstiftningen följs finns det inom livsmedelsområdet myndigheter som kontrollerar att företagen följer reglerna. I Bollnäs kommun är miljö- och byggnämnden den nämnd som är behörig kontrollmyndighet för den offentliga livsmedelskontrollen. Detta innebär att miljö- och byggnämnden har juridiska befogenheter att utföra offentlig kontroll av livsmedelsföretag. Miljö- och byggnämnden har exempelvis rätt till tillträde till livsmedelslokaler och har befogenhet att fatta tvingande beslut. Den operativa livsmedelskontrollen utförs av handläggare på uppdrag av nämnden. Handläggarna har tilldelats delegation att utföra livsmedelskontroll. De har ett stort ansvar och måste följa lagar och regler som myndigheten omfattas av. Myndigheter ska alltid se till att myndighetsutövning utförs på ett rättssäkert sätt, dvs med iakttagande av principerna om legalitet, saklighet och proportionalitet. Myndigheter får inte fatta beslut som inte har juridiskt stöd.

Alla kontrollmyndigheter ska varje år ta fram en plan för sin livsmedelskontroll, som gäller en period om minst tre år. Kontrollplanen är myndighetens övergripande styrande dokument. Kontrollplanen ska ge en övergripande bild av myndighetens planerade kontroll.

I den nationella kontrollplanen för livsmedelskedjan (NKP) finns gemensamma nationella mål för alla svenska myndigheter som gör kontroll i livsmedelkedjan. Varje kontrollmyndighet ska beakta dessa mål i sin kontrollplan och planera kontrollverksamheten så att målen nås. Varje kontrollmyndighet ska formulera egna mål, aktiviteter och indikatorer för sin verksamhet. Det går också bra att använda de nationella målen direkt, utan att anpassa dem.

Varje år ska resultaten för livsmedelskontrollen från varje myndighet rapporteras in till Livsmedelsverket. Resultaten ingår i den årliga rapport som Sverige som medlemsstat årligen ska överlämna till EU-kommissionen. Den årliga rapporten ska bland annat innehålla resultatet av de kontroller kontrollmyndigheterna i livsmedelskedjan har utfört under det föregående året. Det gäller kontroller inom till exempel områdena livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd. Medlemsstaterna ska rapportera antal och typ av avvikelser som har fastställts i kontrollen samt åtgärder som har vidtagits med anledning av kontrollresultaten.

Hur kontrollen utförs

Det är livsmedelsföretagens ansvar att följa lagstiftningen och se till så att de livsmedel de hanterar, säljer och producerar är säkra för konsumenter. Dessutom ansvarar företagen för att konsumenter får den information om livsmedel som lagstiftningen kräver.

Kontrollmyndigheterna ska utföra offentlig kontroll för att identifiera eventuella avsiktliga och oavsiktliga överträdelser och kontrollera att företagen inte fuskar med livsmedel.

Livsmedelskontroll ska ske med en lämplig frekvens och att den ska vara riskbaserad. När kontrollmyndigheterna utför kontrollen ska de bland annat ta hänsyn till:

  • Identifierade risker
  • Uppgifter som tyder på att konsumenten vilseleds
  • Tidigare kontrollresultat
  • Resultaten från företagens egenkontroll
  • Information om bristande efterlevnad

Livsmedelskontrollerna kan vara både oanmälda och föranmälda. En föranmälan görs endast om det är nödvändigt och motiverat. Verksamheter med stora risker och stor omfattning besöks årligen medans mindre verksamheter med små risker besöks vartannat eller vart tredje år.

Om kontrollmyndigheten vid kontroll konstaterar avvikelser ska ansvaret för, orsaken till och omfattningen av avvikelserna utredas. Efter det ska myndigheten ta till den åtgärd som krävs för att företaget ska åtgärda avvikelserna och se till att de inte upprepas.

Avvikelser av ringa betydelse är i regel inte akuta att följa upp och kan vanligen följas upp vid nästa ordinarie kontroll. Det räcker att myndigheten noterar avvikelsen av ringa betydelse i en kontrollrapport. En avvikelse av ringa betydelse har inte någon eller begränsad betydelse för människors hälsa och riskerar endast att vilseleda människor marginellt. Företagaren förväntas uppfylla kraven i lagstiftningen och vidta frivilliga åtgärder som korrigerar avvikelsen i sin verksamhet.

Myndigheten har möjlighet att vidta administrativa åtgärder i form av förelägganden och förbud för att få till rättelse och för att skydda konsumenterna. Om myndigheten vid framtida kontroll uppmärksammar att samma eller samma typ av avvikelse kvarstår kan det bli aktuellt att fatta beslut om åtgärder.

Avvikelser som bedöms utgöra en betydande risk för människors hälsa och/eller att konsumenter riskerar att vilseledas mer än marginellt behöver åtgärdas fort och då behövs i regel en uppföljande kontroll som inte tidigare var planerad. Ett beslut om krav på åtgärd kan i det här fallet även bli aktuellt.

När myndigheten tar ställning till om åtgärd ska vidtas och, när så krävs, vilken åtgärd som ska vidtas, ska den ta hänsyn till den bristande efterlevnadens art och om företagaren tidigare visat prov på bristande efterlevnad. Det innebär att åtgärderna ska vara mer kraftfulla vid mer allvarliga och/eller upprepade brister. Jämför med proportionalitetsprincipen.

En vanlig typ av åtgärd består av olika former av förbud, till exempel förbud mot att sälja en viss vara eller förbud mot att bedriva verksamhet. Det är ändamålsenligt när myndigheten vill att en företagare upphör med en aktivitet. Om myndigheten vill att företagaren utför något är det mer ändamålsenligt att myndigheten beslutar om att vidta en åtgärd. Till exempel ett förläggande om att byta ut ytbeläggning som är olämplig för verksamheten i utrymmet.

Beslut om förelägganden och förbud kan förenas med viten, vilket gör att företagaren kan behöva betala en avgift om beslutet inte följs.

Utöver det kan det vara aktuellt för myndigheten att besluta om att omhänderta livsmedel eller andra åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att avvikelser åtgärdas.

Att ställa krav på att företagaren ska vidta vissa åtgärder eller upphöra med något i sin verksamhet är ett myndighetsbeslut. Det finns formella krav på hur besluten ska utformas och delges i både svensk förvaltningsrätt och EU:s kontrollförordning. Beslut om åtgärd behöver anpassas efter situationen. Beslutet ska säkerställa att företagaren åtgärdar avvikelsen och förebygga att den upprepas igen.

Resultat från 2020-års kontroll

Föranmälda och oanmälda kontroller

Antal föranmälda kontroller: 146 st

Antal oanmälda kontroller: 53 st

Kontrollorsak

Uppföljande kontroller: 66 st varav 52 st utan avvikelse och 14 st med avvikelse

Planerade kontroller: 128 st varaav 46 st utan avvikelse och 82 st med avvikelse

Händelsestyrda kontroller: 5 st varav 3 st utan avvikelse och 2 st med avvikelse

Sammanställning av antal avvikelser per kontrollområde

Godkännande och registrering av anläggningar och verksamheter: 2 st

Allmänna krav och skyldigheter: 10 st

Obligatorisk livsmedelsinformation, innehåll, presentation och skyddade beteckningar: 49 st

Utformning och underhåll av lokaler och utrustning: 29 st

Hygien före, under och efter processen: 45 st

Bekämpning skadedjur: 7 st

Material i kontakt med livsmedel: 19 st

Faroanalys och kritiska styrpunkter: 10 st

Regelbundna undersökningar 1

Myndighetsåtgärder

Förbud: 1 st

Förelägganden: 1 st

Sanktionsavgifter: 1 st