Bollnäs kommun följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer gällande Covid-19.
Mer information om coronaviruset i Bollnäs kommun.
Infrastruktur och kommunikationer
Samhällsbyggnadskontoret har ett uppdrag att jobba strategiskt med infrastruktur och kommunikationer. I detta ingår bland annat järnvägar, vägar och kollektivtrafik.
 
Partnerskap Fjällvägen

Från kust till fjäll går ett vägstråk. En livsnerv för människorna längs Ljusnans dalgångar och fjällvärld. Vägstråket heter Fjällvägen. Det vill vi lyfta, stärka och utveckla. Den kortaste vägen från kust till fjäll måste bli mer trafiksäker och tillgänglig!

Vägstråket Tönnebro-Bollnäs-Ljusdal-Sveg-Funäsdalen-norska gränsen – Väg 83 och 84 – går som en pulsåder genom Hälsingland och Härjedalen. Här förekommer stora mängder lokal och regional arbetspendling, omfattande gods- och persontrafik samt långväga trafik alstrad av exempelvis fjällturismen till Härjedalen och Jämtland. Detta vägstråk har av kommunerna och besöksnäringen längs vägen döpts till Fjällvägen.

Vägstråket Fjällvägen är också ett partnerskap och samverkansarbete mellan Söderhamns, Bollnäs, Ovanåkers, Ljusdals och Härjedalens kommuner samt destinationsbolagen Järvsö, Lofsdalen, Vemdalen och Funäsfjällen. Partnerskap Fjällvägen ska verka för hållbar regional utveckling längs hela vägstråket genom ökad tillgänglighet, konkurrenskraft och tillväxt.

Från april 2012 till mars 2015 var Fjällvägen även ett samarbetsprojekt mellan kommuner, näringsliv och regioner. Idag är projektet avslutat men samarbetet mellan kommuner och näringsliv lever vidare genom Partnerskap Fjällvägen och på hemsidan kan du följa hur det utvecklas.

 
Partnerskap Atlantbanan
Hemsida
Partnerskap Atlantbanans huvudsyfte är att utveckla infrastrukturen och trafiken på Atlantbanan. Definitionen av Atlantbanan är hela järnvägsinfrastrukturen från Trondheim via Östersund-Ånge-Ljusdal-Bollnäs-Gävle till Stockholm – och består av järnvägarna Meråkerbanan, Mittbanan, Norra stambanan och Ostkustbanan. Järnvägsstråket sammanbinder två hav, hamnar och flygplatser, städer som Trondheim, Östersund, Gävle, Uppsala och Stockholm samt cirka tre miljoner människor.
Samarbetet startade 1988 av Bollnäs och Ovanåkers kommuner. 1992 började Atlantbanan användas som arbetsnamn och 1993 var Atlantbaneprojektet igång på allvar och omfattar fylken, regionala organ (länsstyrelser, regionförbund), kommuner samt länstrafikbolag.
 
Atlantbanesamarbetet som organisatoriskt haft olika arbetsformer bygger idag på en grund där alla ansvariga intressenter för tågtrafiken i Sverige och Norge – tillsammans med berörda organisationer och näringsliv – fokuserar på att utveckla infrastrukturen samt person- och godstrafiken mellan Stockholm/Arlanda via Gävle, Bollnäs, Ljusdal, Östersund och vidare mot Trondheim. Det handlar om att med ett regionalt perspektiv utveckla infrastruktur, stationsmiljöer, hållbart resande samt förutsättningarna för arbets- och studiependling, kompetensförsörjning, turism och näringslivets godstransporter. 
 
Atlantbanans målmedvetna och långsiktiga engagemang har bland annat bidraget till följande infrastruktur- och trafikförbättringar:
•                          Snabbtågsanpassning Stockholm-Jämtland
•                          Dubbelspår Gävle-Stockholm
•                          Dubbelspår cirka 10 mil Gävle-Bräcke
•                          Ny järnvägsbro i Edänge, Ljusdals kommun
•                          Ny banstandard Åre-Storlien
•                          Ånge bangård
•                          Perrongförbättringar och färdigställande av flera nya resecentrum
•                          Nya mötesstationer
•                          Ny järnvägsbro för Mittbanan över Stora helvetet
•                          Bygget av Gevingeåstunneln mellan Hell och Trondheim
•                          Bärighets- och säkerhetsåtgärder på Meråkerbanan
•                          SJ 2000 Östersund-Ånge-Ljusdal-Bollnäs-Gävle-Uppsala-Arlanda-Stockholm
•                          SJ Regionaltåg Stockholm-Gävle-Ljusdal
 
Framtidsutmaningar att jobba vidare med för regionförstoring, hållbart resande, utveckling och tillväxt är bland annat:
•                          Elektrifiering av Meråkerbanan
•                          Åtgärdsvalsstudie för hela Norra stambanan alternativt hela Atlantbanastråket
•                          Dubbelspår Kilafors-Ockelbo (Kilafors-Holmsveden och Ockelbo-Mo grindar)
•                          Direkttåg Östersund-Stockholm under 4 timmar – med minst 3 dubbelturer dagligen
•                          Direkttåg Trondheim-Stockholm under 7 timmar – med minst 2 dubbelturer dagligen
•                          Attraktiva nattågslösningar – även för hela sträckan Trondheim – Stockholm
•                          Ökat resande och beteendeförändringar så att kvinnor och män i större utsträckning väljer tåg som transportmedel
•                          Stationsutveckling
•                          Nya mötesstationer och plattformar mellan Gävle-Ljusdal
•                          Ytterligare dubbelspårsetapper
•                          Transportloop mellan Stockholm-Gävle-Bollnäs-Ånge-Östersund-Åre-Trondheim-Oslo-Stockholm
•                          Öka godstransporterna på järnväg
 
Genom elektrifiering av Meråkerbanan och den nya bron över Stora Helvetet vid norska gränsen skapas möjligheter till en helt ny trafikering mellan Norge och Sverige. Från att ha varit en mental ändpunktslinje vid landsgränsen kan trafiken i stråket nå stora städer och därigenom öppna nya arbetsmarknader och ge bättre underlag till en gynnsam trafikekonomi. Atlantbanans koppling söderut mot Uppsala-Arlanda-Stockholm har stor betydelse för vår gemensamma utveckling. Detta gäller både för gods- och persontrafik. En satsning på Atlantbanestråket är därför inte bara vara av regionalt intresse – utan i högsta grad också av nationellt intresse.
 
Det finns ett stort intresse längs med stråket att fortsätta med särskilda insatser för att driva Atlantbaneutvecklingen framåt. Uppnådda positioner behöver bevakas och nya positioner behöver nås.
Atlantbanan är ett järnvägs- och utvecklingsstråk med potential!
 
Partnerskap Bergslagsdiagonalen
Partnerskap Bergslagsdiagonalen är ett regionövergripande utvecklingsprojekt med 16 kommuner och 4 regionförbund längs med riksväg 50. Projektets syfte är att genom en förbättrad infrastruktur stärka regionens tillväxt och konkurrenskraft för näringsliv och sysselsättning.
 
Bergslagsdiagonalen startade redan 1989 – då kommuner i Dalarna och Hälsingland beslutade att samverka för att utveckla det undermåliga vägnätet mellan landskapen. Under de följande två åren anslöt sig även Örebro och Östergötlands län till ett utvidgat samarbete kring ett nord-sydligt huvudstråk genom mellansvenska inlandet. 1994 startades officiellt det stora samarbetsprojektet mellan 17 kommuner (idag 16) och 4 länsstyrelser/regioner.
 
Bergslagsdiagonalen är idag resultatet av flera års målinriktat samarbete, där tidigare sju vägar med olika nummer nu är en väg med ett gemensamt vägnummer – riksväg 50 – och som också skyltats Bergslagsdiagonalen. En lång rad aktiviteter, uppvaktningar och yttranden har gjorts till olika beslutande nivåer. Många vägförbättringar och ombyggnationer har genomförts under åren och nya utvecklingsplaner finns under bevakning för fortsatt påverkan bland våra beslutsfattare. 
 
Genom åren har ett flertal samordnade marknadsföringsinsatser genomförts inom besöksnäringen av Projekt Bergslagsdiagonalen. Hit hör ReseMagazinet, kartbroschyrer, webbplats samt deltagande på seminarier och mässor med information om aktiviteter, sevärdheter och evenemang värda att besöka längs med vägen. Turismen i området har en positiv utveckling. Mätningar visar att den kommersiella turismomsättningen längs vägstråket ökade hela 65 procent mellan åren 2000 – 2009. År 2009 omsatte turismen längs Bergslagsdiagonalen över 1,4 miljarder kronor (Källa: Resurs AB).
 
Bergslagsdiagonalens betydelse för näringslivets transporter ökar starkt. 2006 gjordes en stråkanalys och 2010 en transportanalys, vilka båda visar att godstransporterna ökar snabbare än på många andra vägar. Vidare finns flera av landets mest expansiva och transportkrävande företag längs med Bergslagsdiagonalen. Dessutom utgör Bergslagsdiagonalen ett viktigt tillfartsstråk för norra Europas största vintersportområde – Dalafjällen.
 
Partnerskap Bergslagsdiagonalen har fått gehör för flera vägutbyggnadsetapper inom gällande infrastrukturplaner för åren 2010-2021. Därefter kvarstående vägutbyggnadsbehov har utpekats i transportanalysen från 2010 – delar av vägavsnittet Lindesberg-Grängesberg samt Trönödiagonalen i Hälsingland, där en ombyggnad skulle ge stor samhällsekonomisk lönsamhet.
 
Idag har Bergslagsdiagonalen utvecklats till mer än en väg. Vägstråket är en förutsättning och symbol för regional utveckling. Varumärket Bergslagsdiagonalen är viktigt att vårda som ett uttryck för att mellansvenska inlandet har nationell betydelse och livskraft.
 
Trafikverket har både väg- och järnvägsprojekt på gång i kommunen.
 

Samhällsbyggnads-kontoret
Stadshustorget
821 80 BOLLNÄS
Skicka e-post

Tony Stark, samhällsplanerare
0278-252 19 
Skicka e-post