För dig i kommunfullmäktige

Sitter du i kommunfullmäktige? Här hittar du information och dokument som kan vara till nytta för dig.

Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning.

Kommunfullmäktiges arbetsordning Pdf, 268.8 kB, öppnas i nytt fönster.

En grundbult i den lokala demokratin är möjligheten till insyn och kontroll och att kunna utkräva ansvar. Det måste vara möjligt för medborgaren att få veta vad som beslutas och vad som uträttas, vilka resultat och effekter det blir och vem eller vilka som är ansvariga.

Granskning och ansvarsprövning är därför väsentliga delar i den demokratiska kontrollen, de bidrar till att skapa legitimitet och förtroende hos medborgarna, men också till styrning och säkerhet i verksamheten. Möjligheten att styra med mål, att arbeta med en fri nämndorganisation och med externa utförare ökar behovet av kontroll och granskning för att kunna utkräva ansvar.

De kommunala uppdragen är omfattande och av stor betydelse för samhällets utveckling och medborgarnas livssituation. Därför är det viktigt att granskningen och prövningen av ansvaret är transparent, tillräcklig och förtroendeingivande.

I kommunerna sker ansvarsutkrävandet på två sätt – genom de allmänna valen vart fjärde år och med fullmäktiges årliga ansvarsprövning.

Ytterligare vägledning

För ytterligare vägledning till fullmäktigepresidier och fullmäktigeledamöter kan du läsa mer om fullmäktiges ansvarsprövning på Sveriges Kommuner och Regioners webbplats.

Fullmäktiges ansvarsprövning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Motion, interpellation och fråga

Det finns olika sätt att framföra en synpunkt eller ställa en fråga på ett politiskt möte. Läs nedan om skillnaden mellan en motion, interpellation och fråga.

Ledamöter i kommunfullmäktige kan få upp ett ärende genom att väcka en motion, det vill säga att de föreslår någonting.

En motion måste alltid beredas. Beredning betyder att förslaget, till exempel sänkt hastighet på en viss vägsträcka utreds och prövas utifrån olika synpunkter. Utredningen lägger fram ett svar på motionen, exempelvis ett ja eller ett nej till sänkt hastighet, som fullmäktige får ta ställning till genom ett beslut.

En motion ska vara skriftlig och undertecknad av en eller flera ledamöter. Den får inte ta upp ämnen av olika slag.

En motion väcks genom att den ges in till kommunstyrelsekontoret, eller vid ett sammanträde med kommunfullmäktige.

En ersättare får väcka en motion bara när ersättaren tjänstgör som ledamot vid ett sammanträde.

En interpellation är en fråga som riktar sig till ett kommunalråd eller någon nämndsordförande. Frågan ska helst gälla ärenden som är av större intresse för kommunen.

En interpellation leder inte till något beslut i fullmäktige.

En interpellation ska alltid vara skriftlig och undertecknad av en ledamot. Den bör ges in till kommunstyrelsekontoret tio dagar före det sammanträde vid vilket ledamoten avser att ställa den.

En ersättare får lämna in en interpellation under ett sammanträde, om ersättaren tjänstgör som ledamot vid sammanträdet.

En interpellation bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast efter det då interpellationen ställdes.

Interpellationen ska alltid besvaras skriftligt. Alla ledamöter i fullmäktige får möjlighet att delta i debatten till skillnad mot vad som gäller vid en enkel fråga. Uppgift om att interpellations­svar kommer att lämnas vid visst sammanträde bör tas in i kungörelsen.

Den ledamot som har ställt interpellationen ska få del av svaret dagen före den sammanträdesdag, då svaret ska lämnas.

Om en interpellation avser förhållandena i ett sådant företag som avses i 10 kapitlet 2-6 §§ kommunallagen, får den ordförande till vilken interpellationen har ställts överlämna till en av fullmäktige utsedd ledamot i företagets styrelse att besvara interpellationen.

Ordföranden i en nämnd till vilken interpellationen ställts får överlåta besvarandet av interpellationen till ordföranden i styrelsen eller annan nämnd eller direktionen i ett kommunalförbund där kommunen är medlem, om denne på grund av sitt uppdrag har särskilda förutsättningar att besvara interpellationen.

En ersättare som har ställt en interpellation vid tidigare tjänstgöring får delta i överläggningen då svaret på interpellationen behandlas oberoende av om ersättaren tjänstgör vid sammanträdet eller inte.

Debatt med anledning av interpellationen får föras av fler än bara den ledamot som ställt interpellationen och den som svarar på den. Tidsbegränsningen för inläggen följer den generella överenskommelsen, alltså högst fem minuter för första inlägget, högst tre minuter för det andra och alla efterföljande inlägg samt högst två minuter för replik och genmäle.

En ledamot som snabbt vill ha svar från någon ansvarig i den styrande majoriteten kan skriftligen lämna in en så kallad fråga.

Frågor ska beröra ganska enkla sakförhållanden och meningen är inte att framkalla någon politisk debatt.

Frågan ska ges in till kommunstyrelsekontoret tre arbetsdagar före det sammanträde vid vilken ledamoten avser att ställa den.

Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma fråga. En fråga bör besvaras under det sammanträde vid vilket den har ställts.

En fråga leder inte till något beslut i fullmäktige. När frågan besvaras får bara den som ställer frågan och den som svarar delta.

Mellan gruppledarna i kommunfullmäktige har en överenskommelse träffats angående en tidsbegränsning av debattinläggen (per ärende).

Första inlägget - Högst 5 minuter

Andra och alla efter det följande inlägg - Högst 3 minuter

Replik - Högst 2 minuter

Genmäle - Högst 2 minuter

I Bollnäs kommun har kommunfullmäktige beslutat att utöka frågerätten genom införandet av ”Ledamöternas frågestund” i kommunfullmäktiges arbetsordning. Under frågestunden får ledamöter och tjänstgörande ersättare ställa fråga till ordförande i styrelsen eller nämnder.

Fråga under ledamöternas frågestund ska rikta sig till presidierna.

Frågan får inte avse ett ämne eller ett ärende som upptagits på föredragningslistan, ej heller annan interpellation eller fråga till sammanträdet.

Frågan ska vara avgränsad i ämne och innehåll och utformad på så sätt att den kan besvaras utan förberedelser, helst bara med ett ja eller ett nej.

Frågan ska vara skriftlig och dessutom inlämnad till fullmäktiges presidium senast 30 minuter före sammanträdets början.

Fullmäktiges presidium avgör om frågan får ställas. Debatt med anledning av frågan får endast föras av frågeställaren och den som besvarar frågan. De har rätt till ett varsitt inlägg på tre minuter samt vardera också en replik på högst en minut.

Sidinformation

Senast uppdaterad:
22 augusti 2023 kl. 09.09

Lämna synpunkt eller rapportera fel på sidan till: