Våld mot barn
Barns våldsutsatthet är ett stort samhällsproblem. Förutom att själva utsattheten leder till lidande i sig, leder det också till fysisk och psykisk ohälsa bland barn. Därför är det viktigt att barn som är utsatta för våld får det skydd och det stöd som de behöver.
Enligt en nationell kartläggning från 2016 har nästan hälften av eleverna i årskurs nio och årskurs två på gymnasiet utsatts av våld av en vuxen. För de flesta har våldet skett inom familjen, alltså som en form av våld i nära relationer.
År 1979 var Sverige det första landet i världen att anta en lag som förbjuder barnaga i hemmet. Redan 1958 infördes förbud mot aga i skolan. Det är även straffbart att låta barn bevittna våld.
Barnkonventionen är lag
Barnkonventionens artiklar 1-42 är sedan 2020 med i svensk lag och har samma status som andra lagar i Sverige. 94 länder har idag inkorporerat barnkonventionen i sin nationella lagstiftning.
Om barnkonventionen (unicef.se)
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Olika uttryck av våld mot barn
De centrala våldsuttrycken av våld mot barn är:
- fysiskt våld, till exempel slag, sparkar, knuffar och strypgrepp
- psykiskt våld, till exempel överdrivna begränsningar, kränkningar och glåpord
- försummelse, till exempel att inte se till att barnet får mat, omsorg och utbildning
- sexuellt våld, till exempel påtvingat sex.
I det psykiska våldet ingår också att barn blir vittnen till våld i hemmet, till exempel att pappan slår mamman.
Film- Våld löser inget
Filmen nedan är framtagen av Stiftelsen Allmänna Barnhuset Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Det är straffbart att låta barn uppleva våld
Att ha upplevt våld innefattar i detta sammanhang även när barnet inte sett, men hört våldet. Det finns inget krav på att barnet förstår att det som hänt är brottsligt eller att barnet kan ge uttryck för vad hen sett eller hört.
Var tionde barn (mer än 200 000 barn) har upplevt våld i familjen. Att leva med våld eller hot om våld mot en förälder, närstående eller omsorgsperson, kan ses som psykiskt våld mot barnet.
Att uppleva våld i hemmet ökar risken för lägre livskvalitet, sämre skolresultat och problem som psykisk sjukdom, trauma, ångest, utåtagerande beteende och självskadebeteende. Därför är det viktigt att skydda och stödja dessa barn.
Våldsutsattheten upptäcks för sällan
Flera studier har visat att många barn som är våldsutsatta aldrig berättar det för en vuxen. Därför får de inte den hjälp och det stöd som de behöver. Detta beror både på att våldsutsatta barn kan ha svårt att berätta och att de sällan får frågan eller gehör.
Ett våldsutsatt barn kan till exempel själv bedöma det för farligt att berätta för någon utomstående eller vara rädd att vuxna inte kommer tro på vad hen säger.
Studier har också visat att vuxna för sällan ställer frågor om våld mot barnet. Det förekommer även om det finns misstankar, eller till och med kunskap, om våld i hemmet.
Viktigt att våga fråga om våldsutsatthet
För att våldsutsatta barn ska få den hjälp och det skydd som de behöver är det viktigt att våga ställa frågan, lyssna lugnt på svaren som barnet ger och visa att man tror på det som barnet berättar.
Misstänker du att ett barn far illa?
Om det finns misstanke om att ett barn far illa, till exempel genom att vara våldsutsatt, bör du som privatperson göra en orosanmälan.
Flera yrkesgrupper, bland annat inom socialtjänst, hälso- och sjukvård och skola, har skyldighet att genast göra en anmälan om oro om det finns misstanke om att ett barn far illa. Att inte anmäla är ett brott i sig.
Ta alltid din oro för ett barn på allvar - varningstecken
Du som vuxen bör alltid ta din oro för ett barn på stort allvar. Du behöver inte veta säkert om barnet varit med om något, det räcker med att du fått se eller höra något som tyder på att barnet far illa.
Vanliga signaler om att något är fel kan vara att barn drar sig undan, visar ilska, skadar sig själva, ofta har magont eller huvudvärk. Det kan också vara så att barn lever med våld i sin vardag utan att visa några synliga tecken alls.
Om ett barn berättar eller skickar signaler måste du agera och göra en orosanmälan till Socialtjänsten. Ett tidigt ingripande kan stoppa mycket lidande och hjälpa till att bryta destruktiva beteenden i en familj.
Varningstecken
Barn uttrycker sin utsatthet på olika sätt. Därför är det bra att du som vuxen känner till ur barn som inte mår bra och som far illa kan reagera.
Vanliga tecken på att barn inte mår bra:
- Barnets beteende förändras på ett negativt sätt.
- Barnet drar sig undan.
- Barnet har svårt att lita på andra.
- Barnet provocerar andra.
- Barnet skadar sig själv eller andra.
- Barnet gör sönder saker.
- Barnet/tonåringen missbrukar alkohol eller droger.
Vanliga fysiska tecken på utsatthet:
- Barnet har blåmärken och rodnader på kroppen.
- Barnet är smutsigt.
- Barnet saknar lämplig klädsel för årstiden.
- Barnet har kroppsliga besvär, som huvudvärk och magont.
- Barnet är trött och hängigt.
Hit kan du vända dig för att få hjälp
Barn som upplever våld i hemmet
Läs mer om våld mot barn
Om när barn far illa på 1177.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Våld mot barn (kunskapsguiden.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Har du svårt att kontrollera din ilska?
Ibland kan det vara svårt att se sig själv som en person som utsätter en närstående för våld. Våld är inte endast slag och sparkar, våld innefattar mycket mer än det. Våld kan vara psykiskt och bestå av verbala kräkningar, kontroll och hotfullt agerande gentemot partner eller barn.
Det går att förändra ett våldsamt beteende - läs mer om hur.
Tillsammans mot våld
Nyheten ingår i Bollnäs kommuns temavecka Tillsammans mot våld 21-27 november.
Fler nyheter från Bollnäs kommun
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 4 januari 2024 kl. 09.11