Att agera vid misstanke om våld i nära relation kan rädda liv!

Årligen dödas omkring 15 kvinnor där offer och förövare haft en nära relation, för män är motsvarande siffra strax under tre. Anmälningar om hot och våld är långt många fler men vi vet också att det finns ett stort mörkertal, många brott anmäls aldrig. Det vill vi ändra på!

När det gäller våld i nära relation är det viktigt att vi som medmänniskor, vänner, släktingar, kollegor, familj och grannar agerar innan det kan vara för sent. Att agera vid misstanke om våld kan rädda liv!

Med våld menas varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill.

Alla kan drabbas

Våld i nära relationer drabbar både kvinnor och män, men kvinnor drabbas oftare av upprepat och mer allvarligt våld. Förövaren är i majoriteten av fallen en man. Den här typen av brott förekommer i alla former av relationer i alla samhällsgrupper och i alla åldrar.

Det finns olika former av våld och man kan vara utsatt för flera former av våld samtidigt. Källa: 1177.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vad är psykiskt våld?

Psykiskt våld kan vara många olika saker. Det kan få svåra konsekvenser. Du kan bli osäker på dig själv och på dina egna tankar och ord om du ofta blir kritiserad och ifrågasatt.

Du kanske börjar tro på det som personen säger, eller börjar tro att mycket av det som händer i relationen är ditt fel. Du kanske oftare börjar göra som den andra personen vill, för att slippa bråk eller för att du blir rädd. Våldet innebär ofta att du förlorar andra nära relationer. Det gör att den som utövar våldet får alltmer inflytande.

Psykiskt våld kan till exempel innebära att personen gör en eller flera av följande saker:

  • Hen säger och gör kränkande saker mot dig.
  • Hen får dig att tro att det oftast är du som tycker, tänker eller gör fel i relationen.
  • Hen är oförutsägbar. Det som var rätt i går är fel idag, vad du än gör är det fel.
  • Hen kontrollerar dig och gör det svårare för dig att hålla kontakten med vänner och familj.
  • Hen kräver att få se din kommunikation med andra, eller att få följa dig via telefonen.
  • Hen hotar att skada sig själv, dig eller någon som du älskar, en person eller ett djur.
  • Hen gör sig rolig på din bekostnad, förlöjligar och hånar dig.
  • Hen kontrollerar hemmets ekonomi eller pressar dig på pengar.

Vad är fysiskt våld?

Fysiskt våld kan ske på många sätt. Det kan exempelvis vara att personen gör en eller flera av följande saker:

  • Hen nyper, skakar eller håller fast dig.
  • Hen släpar eller knuffar dig.
  • Hen kastar något på dig.
  • Hen tar stryptag på dig.
  • Hen slår eller sparkar dig.
  • Hen bankar ditt huvud mot något.
  • Hen låter dig inte få sova.

Vad är sexuellt våld?

Sexuellt våld kan vara både psykiskt och fysiskt. Det kan till exempel innebära att personen gör en eller flera av följande saker:

  • Hen har sex med dig fast du inte vill.
  • Hen gör något sexuellt mot dig när du inte kan samtycka, till exempel för att du sover.
  • Hen ger dig sexuella kommentarer fast du inte vill.
  • Hen rör dig på ett sexuellt sätt mot din vilja.
  • Hen tjatar sig till sex eller tvingar dig att utföra olika typer av sexuella handlingar.
  • Hen fotar eller filmar dig mot din vilja eller använder foton eller filmer för att dig pressa dig till annat.
  • Hen får dig att känna att det inte är värt att säga nej till sex för det blir så mycket bråk eller andra konsekvenser.

Läs mer om våld, sexualbrott, hedersvåld och försummelse på 1177.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Våld i hemmet är ingen familjeangelägenhet

Att stoppa våld i nära relation är något vi måste göra tillsammans, bland annat genom att bry oss om varandra och agera när vi misstänker, ser eller hör något som inte står rätt till.

Att just du vågar fråga, knacka på, ringa polisen, göra en orosanmälan eller avbryta på något sätt kan vara livräddande för personen som utsätts. Det gör att våldet inte får fortgå obemärkt.

Vad kan jag göra?

Det kan kännas svårt att veta vad och hur man ska göra vid misstanke om att någon blir utsatt för hot och våld. Vi vill därför ge dig några tips och råd.

Tänk på att det räcker att du har en misstanke om våld för att kontakta polis eller socialtjänst. Det är sedan deras sak att ta reda på vad som har hänt och utreda det.

Vi är ofta rädda för att lägga oss i andras privatliv. Våga fråga – visa att du bryr dig! Genom att ta hjälp från andra kan du också hjälpa personen bort från våldet.

Har du iakkttagit något som gör att du misstänker att någon, vuxen eller barn, är utsatt för hot eller våld - kontakta socialtjänsten eller tipsa polisen.

Anmälningsskyldighet vid misstanke

Anställda på vissa myndigheter och i vissa verksamheter som berör barn och unga (till exempel skola, hälso- och sjukvård och tandvård) är skyldiga enligt lag att genast anmäla om de i sitt arbete eller i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Läs mer om detta lite längre ner på sidan.

Om du hör skrik, dunsar eller andra ljud från dina grannar som får dig att reagera eller misstänker du att en vuxen eller barn far illa kan du göra flera saker:

Bollnäs Bostäder uppmanar till civilkurage

Det kommunala bostadsbolaget Bollnäs Bostäder Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. uppmanar att våga agera om du är orolig för att någon granne är utsatt för hot eller våld. Information om detta finns uppsatt i bolagets trapphus.

Är du kollega eller chef till någon som ofta är sjukskriven, ofta har blåmärken eller andra tecken på skador? Uppmärksammar du att hen verkar vara kontrollerad? Misstänker du att något inte står rätt till – våga fråga och ta hjälp!

Är du en orolig kollega eller chef finns det fler saker du kan göra:

Vilka har anmälningsskyldighet vid misstanke?

Alla rekommenderas att anmäla misstankar om att barn far illa men anställda på vissa myndigheter och i vissa verksamheter som berör barn och unga är skyldiga enligt lag att genast anmäla om de i sitt arbete eller i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.

Du har anmälningsskyldighet om du arbetar inom till exempel:

  • förskola
  • skola
  • hälso- och sjukvård
  • tandvård

Anmälningsskyldigheten gäller också personal som arbetar med barn och unga i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet eller i annan sådan verksamhet på hälso- och sjukvårdens eller socialtjänstens område.

Gör en orosanmälan!

Vid oro för att barn utsätts för hot eller våld eller på annat sätt inte har det bra hemma, gör en orosanmälan till socialtjänsten 0278- 252 02 eller via vår e-tjänst (orosanmälan för barn) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Du kan vara anonym.

Mer information

Till dig som är skyldig att anmäla oro för barn (PDF från Socialstyrelsen). Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Mer information om anmälningsskyldigheten (Socialstyrelsen) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Du är inte ensam det finns hjälp att få! Mer information och kontaktuppgifter för hjälp och stöd.

Ibland kan det vara svårt att se sig själv som en person som utsätter en närstående för våld. Våld är inte endast slag och sparkar, våld innefattar mycket mer än det.

Våld kan vara psykiskt och bestå av verbala kränkningar, kontroll och hotfullt agerande gentemot partner eller barn.

Det går att förändra ett våldsamt beteende - läs mer om hur och var du kan vända dig för att få hjälp.

Gävleborg sticker ut i statistiken

I Sverige inkom under förra året 24236 ärenden till polisen kopplat till våld i nära parrelation och årligen dödas omkring 15 kvinnor där offer och förövare haft en nära relation, för män är motsvarande siffra strax under tre. Gävleborgs län har en mycket hög nivå av våld mot kvinnor och sticker ut i statistiken. Många barn upplever också våld i sin familj.

Våga anmäla - att agera kan rädda liv

Att stoppa våld i nära relation är något vi måste göra tillsammans, bland annat genom att bry oss om varandra och agera när vi misstänker, ser eller hör något som inte står rätt till.

Våga agera - det kan rädda liv!

Styrgrupp för social hållbarhet

Inom Bollnäs kommun finns en samverkansgrupp/styrgrupp som arbetar förebyggande inom området social hållbarhet och trygghet.

I styrgruppen ingår representanter från alla kommunens nämnder och förvaltningar samt polisen och Bollnäs Bostäder.

I gruppen samverkar man bland annat genom att utifrån olika förebyggande områden utse arbetsgrupper med olika syften och uppdrag.

Trygghetens hus

Just nu pågår även projektet Trygghetens hus. Trygghetens hus är ett samverkansprojekt mellan Bollnäs kommuns och polisen Hälsinglands som syftar till att upptäcka och förebygga våld i nära parrelationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Läs mer om Trygghetens hus.

Fler nyheter från Bollnäs kommun

Sidinformation

Senast uppdaterad:
5 oktober 2023 kl. 11.11