Hur fungerar en kommun?

En kommun är en politiskt styrd organisation. Den omfattar ett geografiskt avgränsat område. En kommun ansvarar för viktiga samhällsfunktioner och service till invånarna. Bland annat skola och omsorg, men också till exempel trafik, renhållning, kultur och idrott. En kommun måste göra vissa uppgifter, andra är frivilliga.

I Sverige finns 290 kommuner. Kommunerna har stor självbestämmanderätt och kan vara organiserade på lite olika sätt, men många funktioner ser likadana ut i alla kommuner.

En kommun styrs av politiker som väljs direkt av medborgarna. Det betyder att du som medborgare har stora möjligheter att påverka och kontrollera hur vi utför våra uppdrag. Politikerna i kommunen kallas även förtroendevalda.

Medlem av en kommun är den som är folkbokförd i kommunen, den som äger fast egendom (mark) i kommunen eller den som ska betala kommunalskatt i kommunen. Medlemmarna är tvångsanslutna, man kan inte välja vilken kommun man vill vara medlem i.

Det kommunala självstyret är en grundläggande princip som återfinns i regeringsformen, en av grundlagarna. Kommunen måste följa beslut som fattas av riksdag och regering, men har i övrigt rätt att fatta självständiga beslut och ta ut skatt av invånarna för att kunna sköta sina uppgifter.

Självstyret ger kommunen stor frihet att anpassa sin verksamhet till lokala förhållanden. En kommun är skyldig enligt lag att driva vissa verksamheter, medan andra är frivilliga.

För medborgarna ger det kommunala självstyret möjlighet att påverka kommunens beslut, till exempel genom att lämna medborgarförslag, rösta i folkomröstningar eller överklaga beslut.

En kommun har många verksamheter och funktioner och möter därför sina medlemmar i olika roller. De styrande politikerna väljs i allmänna val och genom kommunfullmäktige möter kommunen medlemmarna som företrädare för ett demokratiskt system.

När nämnderna utför inspektioner eller hanterar ansökningar agerar kommunen som en myndighet och möter medlemmarna som part i ett ärende.

I mötet med verksamheter av mer frivillig karaktär, till exempel kulturskolan, blir medlemmarna brukare eller kunder.

En kommun kan inom flera områden välja driftsformer. En verksamhet som ofta drivs i bolagsform är bostadsförmedling, kommunen får då rollen som företag och möter medlemmarna som avtalspartner.

En politiskt styrd organisation bygger på ett samspel mellan tjänstemän och politiker. För att arbetet ska fungera krävs förståelse och respekt för ansvars- och uppgiftsfördelningen mellan de olika rollerna.

Politiken har det yttersta ansvaret för kommunens verksamheter. Med det följer uppgiften att formulera mål och följa upp dessa.

Tjänstemännen är delaktiga i beslutsprocessen genom ta fram underlag till politiken. Med utgångspunkt i kommunens mål och den egna sakkunskapen formulerar de förslag till beslut.

Skillnaden mellan den politiska organisationen och förvaltningarna är att de förtroendevalda fattar beslut och ger uppdrag, medan förvaltningarna sköter den dagliga verksamheten och utför de uppdrag som nämnderna beslutat om.

Rollfördelningen brukar sammanfattas som en uppdelning mellan vadfrågor och hurfrågor.

Politikerna tar beslut om vad som ska göras och sätter upp mål för verksamheten.
Tjänstemännen verkställer och bestämmer hur man ska göra för att nå de mål som politikerna beslutat om.

Det som kallas för ”den kommunala kompetensen” är en kombination av regler som sätter gränserna för kommunens handlingsutrymme, vad en kommun får och inte får göra.

Kommunen kan till stor del själv bestämma hur en verksamhet ska utformas och vilka områden som ska prioriteras, men vissa principer måste alltid följas.

Kommunen får ta hand om angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens område eller dess medlemmar.

Kommunen får inte ta hand om sådant som åligger staten, annan kommun, region eller någon annan aktör.

Begreppet allmänt intresse definieras inte närmare i kommunallagen. Bedömningen av vad som är av allmänt intresse för medlemmarna ska göras med hänsyn till om det är lämpligt, ändamålsenligt och skäligt att kommunen vidtar en åtgärd eller engagerar sig i en viss verksamhet.

Kommunens verksamhet och åtaganden måste ha anknytning till dess geografiska område eller medlemmar.

Kommunen får engagera sig i något utanför dess gränser, men enbart om det kommer medlemmarna till godo, till exempel anläggning av vägar och stöd till flygplatser. Samma princip gäller när kommunen lämnar bidrag till organisationer som verkar på regional eller nationell nivå, bidraget ska stå i relation till medlemmarnas nytta av verksamheten.

En kommun ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.

Kommunen får inte ta ut högre avgifter än vad som motsvarar kostnaderna för tjänster och nyttigheter som den tillhandahåller

När en kommun beslutar om taxor gäller självkostnad som utgångspunkt, om det inte finns andra bestämmelser i någon speciallag. För tjänster eller nyttigheter som kommunen är skyldig att tillhandahålla får avgifter bara tas ut om det finns stöd för det i lag eller annan författning.

En kommun får inte fatta beslut som berör förhållanden under en tid som passerat om det får konsekvenser för medlemmarna i nutid. Förbudet gäller beslut som är till nackdel för medlemmarna, till exempel retroaktiv höjning av skatter och avgifter.

Kommunen får bara driva näringsverksamhet om den drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt sina medlemmar. Det finns däremot inget uttryckligt förbud mot att verksamheten ger ett överskott.

Kommunen får vidta åtgärder för att gynna näringslivet i allmänhet, men det krävs synnerliga skäl för att motivera stöd till enskilda företagare. Bidrag till en mataffär i syfte att upprätthålla en grundläggande service för medlemmarna är ett exempel på när synnerliga skäl kan användas som argument för stöd till enskilda.

En verksamhet som normalt ligger utanför den kommunala kompetensen kan, om det finns en tillräckligt stark koppling till en kommunal verksamhet, omfattas av anknytningskompetens. Det innebär att det är tillåtet för kommunen att till exempel att driva ett café i sim- och idrottshallar, det är något som besökare på kärnverksamheten kan förvänta sig som en slags service. Verksamheter som har sin grund i anknytningskompetens få bara drivas i begränsad omfattning och utan vinstsyfte.

Staten granskar och stödjer kommunens arbete genom tillsynsmyndigheter inom olika områden, till exempel skolverket och socialstyrelsen. På regional nivå har Länsstyrelsen ansvar för tillsyn.

Kommunrevisorerna sköter den interna kontrollen. De väljs av kommunfullmäktige och har till uppgift att granska kommunens verksamhet. En revisor nomineras av sitt parti men är politiskt oberoende i sin granskning. Revisorerna lämnar förslag till kommunfullmäktige om de anser att ansvarsfrihet kan beviljas eller inte.

Kommunmedlemmarna ingår också i kontrollsystemet och möjligheten att överklaga beslut är ett sätt för den enskilde att granska kommunen. Det kan ske antingen genom laglighetsprövning eller förvaltningsbesvär.

Sidinformation

Senast uppdaterad:
7 mars 2022 kl. 09.51

Sidfot