Trädorientering

1. Hämta kartan:
   På den här sidan får du tillgång till den digitala orienteringskartan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. För dig som föredrar en papperskarta finns möjlighet att hämta upp en under eventet på Brotorget lördag 27 april. Kartor finns också, från och med måndag 29 april, att hämta i Stadshusets kundcenter eller på Bollnäs bibliotek.
2. Ge dig ut:
   Leta upp träden med hjälp av kartan. På varje träd finns information om trädet, en kontroll och en QR-kod. Genom att skanna QR-koden med din mobil kommer du få tillgång till djupare information om varje träd och dess uppgift i staden.
3. Orientera i din egen takt:
   Du kan delta i trädorienteringen i din egen takt och upptäcka de viktiga funktioner som träden har för stadens ekosystem och grönstruktur. Du har möjlighet att trädorientera hela sommaren.

Vid eventuella frågor eller om du upptäcker att en kontroll saknas, skicka ett mejl till samh.bygg@bollnas.se

Trädorienteringen är en del av Bollnäs kommuns arbete med att sprida kunskap om grönstrukturens och ekosystemtjänsternas vikt i arbetet för ett hållbart samhälle, säger Louise Säfström, planarkitekt på Bollnäs kommun.

Bollnäs kommun tar vårt ansvar för nuvarande och kommande generationer och arbetar för att bygga ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart samhälle. Hållbarhetsarbetet utgår från Bollnäs kommuns vision och nio mål för hållbarhet.

Med trädorienteringen får du möjlighet att fördjupa dig i Bollnäs trädbestånd, lära dig mer om olika trädarter och deras betydelse i staden, säger Sofie Zetterlund, kommunekolog på Bollnäs kommun.

 

• Träd i städer och tätorter ger många nyttor samtidigt som de bidrar till vackra miljöer.
• Gamla och stora träd är viktiga för den biologiska mångfalden eftersom de är värdar för sällsynta arter av insekter, svampar och lavar.
• Träd hjälper till med klimatanpassning genom att ta upp stora mängder vatten, bidra med skugga och temperaturutjämnig.
• Träd renar vatten i marken och fångar upp skadliga partiklar från luften.
• Träd kan även bidra till en plats identitet och påverka människors hälsa positivt.

Glasbjörken var det första träd som invandrade till Sverige söderifrån efter den senaste inlandsisen. Idag finns den i hela landet, upp till fjällskogen. I fjällmiljöer finns en variant av glasbjörken som kallas just fjällbjörk.

Glasbjörken utgör tillsammans med vårtbjörken två tredjedelar av landets lövträdsvolym. Glasbjörken kan bli upp till 25 meter hög. Den växer gärna på frisk till våt mark.

En fullvuxen björk kan producera 5–10 miljoner frön och nästan all björk i skogslandskapet är naturligt föryngrad.

Den vanligaste typen av blandskog i Sverige består av gran och björk.

I blandskogen har björken värdefulla funktioner. Björken bidrar med högre pH och buffringsförmåga i marken, vilket bland annat gynnar kärlväxter.

Ungefär 1600 arter lever i och av björken i Sverige.

Björkens virke används ofta till möbler, innerdörrar, inredning samt inom massaindustrin.

Bollpil eller klotpil som den även kallas är ett litet träd med nästan klotformade lövkronor.

Bollpilen är tålig och klarar kalla klimat med mycket vind och snö.

Bollpilen är en sort av knäckepil som tillhör videsläktet.

De trivs bra nära vatten och planterades in i Sverige under 1700-talet för att förhindra jordflykt och erosion i jordbrukslandskapet.

Död ved uppkommer i våra skogar genom till exempel stormar, bränder och insektsangrepp. Den förekommer i form av högstubbar, torrträd, torrakor, silverstubbar och lågor.

Död ved är viktiga element i en levande variationsrik skog.

En variation av bland annat ålder, trädslag och nedbrytningsgrad skapar livsmiljöer för en stor mängd arter med olika behov.

Omkring hälften av landets rödlistade skogsarter är beroende av död ved som föda, växtplats eller boplats.

Eken är vårt vanligaste ädellövträd som bidrar med ovanligt många nyttor. Träden kan bli upp till 30 meter höga och med lite utrymme runt sig kan stammen bli mycket grov.

Eken växer naturligt upp till Dalälven men vanligast är de i våra sydligaste landskap och Östergötland.

Eken kan bli mycket gammal. Kvilleken i Vimmerby är ungefär tusen år gammal och därmed Sveriges äldsta ek. Gamla ekar är viktiga livsmiljöer för en stor mängd arter.

Bara i Sverige har nästan 1500 olika arter hittats på ekar.

På barken växer många lavarter, i den döda veden hittar vi svampar och vedinsekter.

Många fåglar och fladdermöss hittar sin boplats i gamla ihåliga ekar. Ekollon är populär föda för bland annat fåglar, möss, ekorrar och rådjur.

Eken har också ett stort värde som virke. Virket har god slitstyrka och ett dekorativt utseende som passar till möbeltillverkning, parkett, dörrar och fönsterkarmar.

Granen är vårt vanligaste skogsträd och växer i hela landet. Granen trivs bäst på näringsrik och fuktig mark.

Träden blir normalt upp mot 300 år gamla. På Fulufjället växer dock en granklon (Old Tjikko) som växt på samma ställe i 9 550 år. Det gör Old Tjikko till världens äldsta kända trädklon.

Granen har ett ytligt rotsystem vilket gör att de lätt drabbas av stormfällning.

Granen är en viktig värdväxt som nyttjas av omkring 1700 arter, varav 375 arter är specialiserade på just gran.

Virket används främst som råvara till pappersmassa, till konstruktions- och byggnadsvirke samt för kemiska produkter.

Europeisk lärk är en art inom familjen tallväxter. Naturligt växer arten i centrala Europas bergstrakter men den har odlats i Sverige sedan slutet av 1700-talet och sedan spridit sig upp till södra Norrland.

Till skillnad från andra barrträd som gran och tall så fäller lärken sina barr på hösten. Detta leder till att mer snö når marken under vintern med mindre tjäldjup och en tidigare uppvärmning av marken under våren. Den biologiska aktiviteten i marken är därför högre under en lärk än till exempel en gran.

Lärken är beroende av att bilda mykorrhiza med svampar som lärksopp för sitt näringsupptag.

Lärkens virke har sedan lång tid tillbaka använts till byggen som måste tåla vatten, till exempel kölsvin på båtar och slussportar. Idag används virket främst till panel, golv och fönster.

Fågeln bändelkorsnäbb är specialiserad på att äta lärkträdens frön.

Parklind är en hybrid mellan skogslind och bohuslind som länge odlats i Europa.

Parklinden var det träd som under Sveriges stormaktstid främst förknippades med adelns pampiga barockträdgårdar.

Före kristendomens intåg användes stora lindar som samlingsplatser för bland annat bröllop och rättskipning i Tyskland och Nederländerna. I Sverige fanns förkristna myter om lindormar som antogs övervintra i stora lindar.

Linden utgör ett värdefullt kulturhistoriskt arv i Sverige och bidrar med karaktär i formgivna miljöer som parker och trädgårdar. Lindarna kan ofta skvallra om äldre tiders jordbruk, användning av vägar och sociala strukturer.

Parklinden kan bli upp mot 20 meter högt. De är härdiga träd med en lång livslängd som tål beskärning. Dessa egenskaper bidrar till att parklinden är det mest planterade trädet i alléer, parker och i stadsmiljöer.

Gamla lindar är värdefulla för den biologiska mångfalden eftersom håligheter, mulm och döda grenar skapar livsmiljöer för ett stort antal insekter.

Pelaraspen är ett smalt och snabbväxande träd som kan bli upp mot 20 meter högt.

Pelaraspen hittades för första gången på 1840-talet i Västergötland. Pelaraspen är som namnet antyder, en sort av asp och tillhör släktet popplar.

Aspen växer i hela landet och de kan bli upp mot 400 år gamla. De äldsta träden hittas i norra Sverige.

Aspen är värdväxt till ett stort antal arter insekter, svampar, mossor och lavar.

Gamla aspar erbjuder även viktiga håligheter som ger boplatser för fåglar och fladdermöss.

Poppelsläktet är ett trädsläkte i familjen videväxter. Många poppelarter är snabbväxande med en hög biomassaproduktion.

Många arter kan växa sig stora, vissa uppåt 50 meter höga.

Poppelsläktet är en viktig födokälla för många fjärilslarver.

Virket används ofta för att tillverka bland annat papper, plywood, tändstickor och snowboards.

Popplar är vanligt förekommande i jordbrukslandskap för att skydda mot vinderosion.

Alléer

Alléer erbjuder värdefulla livsmiljöer och spridningskorridorer för ett stort antal arter. De är därför skyddade genom det generella biotopskyddet i hela landet.

En allé är en enkel eller dubbel rad av planterade lövträd som består av minst fem träd längs en väg eller vad som tidigare utgjort en väg, eller i ett i övrigt öppet landskap.

En allé ska främst bestå av vuxna träd, vilket innebär att de ska ha en diameter om minst 20 cm eller uppnått en ålder av minst 30 år.

Alléer har stor betydelse genom att erbjuda livsmiljöer för insekter, lavar, svampar och mossor. De bidrar med häcknings- och viloplatser för fåglar och fladdermöss.

Alléer bidrar med estetiskt och kulturhistoriskt värdefulla element i landskapet.

Sälgen vandrade in i Sverige efter inlandsisen för cirka 12000 år sedan. Idag är växer den över hela landet.

Sälgens trivs bäst i öppna, soliga lägen men förekommer på de flesta marktyper. Trädet tillhör släktet videväxter.

Träden kan bli upp till 20 meter höga och växer som både buskar och träd.

Sälgen har en stor betydelse för den biologiska mångfalden. Den blommar tidigt på våren och är en ovärderlig källa till pollen och nektar för årets tidiga insekter och även de fåglar som har insekter som föda.

Över 1300 arter har sälg eller andra videväxter som växtmiljö.

Cirka 180 fjärilsarter har sin larvutveckling hos sälgen.

Sälgens bark är rik på garvämnen och innehåller salicin som använts i medicinskt syfte.

Sälgens virke mjukt, böjligt och lättarbetat. Det har framför allt använts vid tillverkning av husgeråd. Idag används virket främst till massaved.

Tallen är landet näst vanligaste skogsträd och bildade tillsammans med främst asp och björk våra första skogar efter inlandsisens slut.

Tallen växer i hela landet på allt från torra hedar till fuktiga mossar.

Träden kan bli uppåt 800 år gamla och med en hård ved som bryts ned långsamt så är dess döda ved en värdefull livsmiljö för många arter.

Tallen är en viktig livsmiljö för cirka 920 arter, varav 245 är rödlistade. Tallskogens mest sällsynta arter behöver gles, solbelyst skog med störningar som bränder, stormar och insektsangrepp.

Tallens ved är bra att använda för konstruktion och snickerier. Historiskt har virket använts till möbler och byggnader. De C-vitaminrika tallskotten har använts för att förebygga skörbjugg.

Jämfört med granskog så bidrar tallskogen med mer ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Tallskogen bidrar bland annat med kulturella ekosystemtjänster som jakt, bärplockning och vandring.

Hälsingland har särskilt goda förutsättningar för tall av god kvalitet. Klimatet och jordmånen bidrar till att den välkända hälsingefuran är eftertraktad för till exempel timmerhus och snickerier.