Sveriges krisberedskap

Det militära försvaret består av Försvarsmakten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. med arméstridskrafter, sjöstridskrafter och flygstridskrafter. Försvarsmakten är den statliga myndighet som ska upprätthålla och utveckla det militära försvaret.

Till Försvarsmakten hör också Hemvärnet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som också ska stödja samhället vid fredstida kriser. Ett antal myndigheter, som Försvarets materielverk och Försvarets radioanstalt, stödjer Försvarsmakten.

Civilt försvar handlar om hela samhällets motståndskraft vid krigsfara och krig. Civilt försvar är det arbete som görs av:

• statliga myndigheter
• kommuner
• landsting/regioner
• företag
• frivilligorganisationer
• kyrkor och trossamfund.

Arbetet syftar till att skydda civilbefolkningen och att exempelvis sjukvård och transporter fungerar vid krigsfara och krig. Vid krigsfara och krig ska det civila försvaret också kunna stödja Försvarsmakten.

Målet för det civila försvaret är att ha förmåga att:

• Värna civilbefolkningen,
• säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna,
• upprätthålla en nödvändig försörjning,
• bidra till det militära försvarets förmåga vid väpnat angrepp eller krig i vår omvärld,
• upprätthålla samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar och bidra till att stärka försvarsviljan,
• bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred, och
• med tillgängliga resurser bidra till förmågan att delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.

Kommunens ansvar

Kommunen ansvarar för att bland annat äldreomsorg, vattenförsörjning, räddningstjänst och skola fungerar även vid en samhällsstörning.

Vid en samhällsstörning kommer hjälpen att först gå till dem som bäst behöver den. De flesta måste vara beredda på att kunna klara sig själva en tid.

Kommunen har även ett särskilt ansvar för samordning på lokal nivå, för det geografiska område som en kommun utgör. Ansvaret innebär att kommunen ska samverka och samordna planering och förberedelser, samordna krishanteringsåtgärder och information till allmänheten.

Det geografiska områdesansvaret innebär också att kommunen har ansvar för de personer som tillfälligt vistas i kommunen.

Ditt ansvar

Även du som privatperson eller företagare har ett ansvar att bidra vid en större händelse utifrån ditt ansvarsområde. Det gäller att vara förberedd, på så sätt kan du klara en besvärlig situation bättre, oavsett vad som orsakat den. Det är grunden för den civila beredskapen.

Ju bättre förberedd du är desto större möjlighet har du också att hjälpa andra som inte har samma förutsättningar.

Viktigast är att ha:

• vatten
• mat
• värme
• möjligheten att kunna ta del av information från myndigheter och medier.

Läs mer om din krisberedskap

Civil beredskap är ett samlingsnamn för krisberedskap och civilt försvar. Civil beredskaps skapas i hela samhället, hos myndigheter, kommuner, regioner, företag och frivilliga. Alla som bor i Sverige har ansvar för beredskapen.

Det civila försvaret och krisberedskapen ska förstärka varandra i gemensamma processer för samordning, planering och förberedelser.

Den civila beredskapen bygger på följande principer:

• Ansvarsprincipen – att den som har ansvar för en verksamhet i normala situationer har motsvarande ansvar vid störningar i samhället. Aktörer har ett ansvar att agera även i osäkra lägen. Den utökade ansvarsprincipen innebär att aktörerna ska stödja och samverka med varandra.
• Närhetsprincipen – att samhällsstörningar ska hanteras där de inträffar och av de som är närmast berörda och ansvariga.
• Likhetsprincipen– att aktörer inte ska göra större förändringar i organisationen än vad situationen kräver. Under samhällsstörningar ska verksamheten fungera som vid normala förhållanden, så långt det är möjligt.

Läs mer om civil beredskap på MSB.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Regionalt

Rådsstrukturen

I Gävleborgs län finns en rådsstruktur som hanterar krisberedskap och civilt försvarsfrågor (civil beredskap). I strukturen ingår flera aktörer och leds av länsstyrelsen.

Syftet med rådsstrukturen är att skapa regional samordning inför och under kris och höjd beredskap.

Kommunen deltar som en samhällsviktig aktör och representeras av både politiker och tjänstemän.

Regional inriktning

Regional inriktning civil beredskap är ett stödjande och länsgemensamt dokument som prioriterar det kort- och långsiktiga arbetet med civil beredskap.

Inriktningen tas fram av länsstyrelsen tillsammans med länets kommuner och Region Gävleborg och fastställs av regionala rådet.

Lokalt

Kommunen har egna styrdokument inom området krisberedskap och civilt försvar. De inriktande styrdokumenten benämns som program och beskriver kommunens ambitionsnivå och vad man ska arbeta med inom områdena.

I Bollnäs hanteras ovan nämnda områden av Säkerhets- och beredskapschefen.

Arbetet sker i nära dialog med kommunchef, kommunens alla verksamheter, Polisen, grannkommuner och Länsstyrelsen.